Idag har varit en otroligt känslosam och tung dag. Charlie som i sommar skulle ha fyllt 13 år har idag fått somna in för gott.

Jag har länge förstått att våran tid tillsamnans varit räknad men själva beslutet och insikten att det var dax, tog mig ändå med förtvivlan. Jag grinade i några dar men kände ändå att beslutet var rätt.

En veterinär kom hem hit så han fick somna stilla i sin bädd med hela flocken kring sig

Min älskade vän...

Jag kommer aldig glömma när jag hämtade dig hos Marianne, värdens sötaste ulltuss. Det var inte många som kunde gå förbi dig som valp utan att komma fram och hälsa och tala om vilken ...oootroligt söt valp du var. Och det var du , faktiskt min utan konkurrans sötaste valp.

Och somliga föll hårdare än andra ....    

Nio veckor gammal ….förstod du att hämta saker för att få godis, o den egenskapen behöll du o har ibland fått mig oerhört frustrerad. Det är inte alltid kul att få kängor, strumpor, underkläder eller tidningar lämpade i knät och spridda i hela lägenheten.

Tolv veckor gammal fick du mig för första gången att i frustration sätta mig och grina, jag visste verkligen inte vad jag höll på med :o) Kommer inte ihåg vad det handlade om men det här var en HELT ny värld för mig . Men vilken fantastisk värld!!!!!

Vi har gått igenom så mycket på vår väg att förstå varandra, bra instruktörer och flera riktigt dåliga , tyvärr fick du bli lite försökskanin men OJ vad du lärt mig mycket.

Jag hade ingen tanke på träning eller tävling från början men så småningom vaknade träningsintresset, både hos dig o mig.

Kommer aldrig glömma sommaren vi var på ett Tomas Mohlin läger , alla andra deltagare blev filmade i momenten men du och jag blev filmade i belöningen. Jag visste inte vad en riktig belöning var och att det viktiga inte var hur jag trodde belöningen var utan hur du UPPLEVDE den.

Men vilket startskott det blev för vår träning. Det kommer jag alltid vara Tomas tacksam …

Vi kämpade på med träningen och efter 9 tävlingar fick vi vårat Lydnadsdiplom. Du fick oxå upp mina ögon för vilken fantastiskt rolig sport agility är. Och första gången vi deltog på Collie SM kom vi 3:a och då hade vi aldrig startat en officiell tävling.

Du var en så otroligt personlig hund med många egna ideer och en förmåga att tänka och bilda kedjor.Hur många gånger du stannat på promenader när du upptäckt att det kommer folk bakom, för du visste att om du stannade så kallade jag in , och då fick du godis. Dom gångerna kan jag inte ens räkna!

Människor som inte kände dig har ibland upplevt dig som en väldigt lugn o anonym hund, men dom kunde inte ha mer fel. Alla som lärt känna dig vet vilken otroligt stor personlighet du var... och du lämnar ett stort tomrum hos många.

Så vänlig o snäll... det var inte många varelser du ogillade även om dom fanns.

Jag vet att jag ibland tyckte du var hård mot Diva när hon kom till oss som valp, men nu förstår jag hur oerhört mild du var, du krökte aldrig ett hår.

Insikten i eftermiddag när första chocken av din bortgång lagt sig , får mig att känna fullständig vanmakt och nästan panik. Jag kommer aldrig mer få stoppa ner min näsa i din varma ljuvliga päls....  

Saknaden är stor o jag kommer älska och minnas dig för evigt!! Sov gott min vän......